▶
Vad händer när vi börjar skriva om reglerna? Är det moraliska ledarskapet på reträtt?
Spänningen ökar mellan nationella politiska prioriteringar och internationella åtaganden om mänskliga rättigheter, särskilt när det gäller flyktingar och andra utsatta grupper.
Runt om i världen ifrågasätts allt oftare internationell rätt och multilateralt samarbete. Konventioner som skyddar flyktingar, barn och andra utsatta grupper betraktas ibland som förhandlingsbara. Men dessa ramverk är inte abstrakta byråkratiska verktyg; de är juridiska uttryck för grundläggande mänskliga värden som värdighet, skydd, frihet och rätten till liv. De bygger på en internationell samsyn som kan vara svårare att uppnå i dag. Om vi åsidosätter konventioner när de blir politiskt obekväma, på vilka grunder kan vi då hålla andra ansvariga? Och vad händer när normer vi själva varit med och format inte längre stämmer överens med nationella prioriteringar?
Dessa spänningar märks både internationellt och på hemmaplan. I Sverige ifrågasätts flyktingkonventionen i den politiska debatten, samtidigt som diskussionen om utvisningar av ungdomar födda och uppvuxna i landet har intensifierats.
Medverkande
Ulrika Modéer, Generalsekreterare , Röda Korset
Martin Modéus, Ärkebiskop, Svenska kyrkan
Per Olsson Fridh, Generaldirektör, Folke Bernadotteakademin
Jakob Hallgren, direktör, Utrikespolitiska institutet
Annika Sandlund, Representant för Norden och Baltikum, UNHCR
